| I |
|
Arbetsmiljö: Risk att det finns många definitioner av "Slutet system"
|
|
□ |
Här inkluderas inte mikrobiologisk kontamination i ordet “slutet” utan avser endast “slutet” som att det inte läcker till omgivningen |
|
□ |
"En produkt som inte utbyter ofiltrerad luft eller föroreningar med den intilliggande miljön" översättning NIOSH 2004 (8). Denna definition inkluderar 0,22 µm luftfilter och HEPA filter som kan släppa ut förångade produkter. |
| | | |
| I |
|
Arbetsmiljö: Definition "Slutet överföringsenhetssystem (CSTD)"
|
|
□ |
Closed System Transfer Devices [eng.]
"En produkt som mekaniskt förhindrar överföring av föroreningar till systemet och läckage av riskfyllda läkemedel eller förångade koncentrationer utanför systemet" översättning NIOSH 2004 (8). Denna definition av ett slutet system inkluderar att det inte läcker förångade koncentrationer (mekaniskt som PhaSeal eller med hjälp av kapacitetsdefinierade adsorberande kolfilter som TEVA). CSTD är den definition som ska användas för slutet system gällande cytostatikaberedning. Observera att system kan heta CSTD utan att nå kraven enligt NIOSH. |
|
□ |
Ett slutet system/CSTD ska tydligt uppge enligt ISOPP:
1. I vilka steg kan/kan inte produkten hantera läkemedel slutet
2. Studier som uppvisar i vilken omfattning kontaminationen reduceras i den dagliga praktiken
3. Om den klarar av att hanteras som CSTD en eller flera gånger |
|
□ |
Det finns inget stöd för att använda både säkerhetsbänk och tryckkontrollerade CSTD (6) |
| | | |
| I |
|
Arbetsmiljö: Definition "Täthetprovat slutet system"
|
|
□ |
När Arbetsmiljöverket (1) säger slutet system utgår de dock från att systemet är täthetstestat av ett oberoende provningsorgan. Provningsdokument bör förvaras så att de är tillgängliga för dem som utför arbetet. Det är oklart om Arbetsmiljöverket syftar på ett slutet system med en täthet som kan likställas med CSTD. Dock är det just CSTD-system som PhaSeal som har den tryckinformation som efterfrågas. |
|
□ |
För toxiska (särskild farliga) substanser rekommenderar Arbetsmiljöverket kontroll av att arbetssättet med det slutna systemet inte medför att läkemedel sprids utanför det slutna systemet. Resultatet av kontrollerna skall dokumenteras. |
|
□ |
Flera slutna system på svenska marknaden saknar uppgifter om tryckkontroll och har svårt att leva upp till denna standard enligt NIOSH. |
| | | |
| I |
|
Arbetsmiljö: Definition "Ventilerat system"
|
|
□ |
Spike med filterförsedda kanyler som hindrar att aerosol och stänk kommer ut. Dvs en produkt som uppger att den inte utbyter ofiltrerad luft eller föroreningar med den intilliggande miljön = Slutet system. De är sällan täthetstestade eller når upp till full CSTD standard. |
|
□ |
Exempel Texium eller Mini-Spike Chemo. Har aerosoltäta ventilationsfilter med porstorlek 0.2 µm eller mindre. |
| | | |
| I |
|
Arbetsmiljö: "Överföringsenhetssystem"
|
|
□ |
Transfer devices [eng.].
Även om slutna system inte är CSTD enligt NIOSH definitionen kan de ha tillgång till system som minskar risk för läckage vid överföring av läkemedel mellan olika behållare. |
| | | |
| I |
|
Arbetsmiljö: Vad är "Best Practice" av slutna system?
|
|
□ |
Känn till vilken typ av system som används på ditt sjukhus och diskutera lokalt vilken definition av "slutet system" som används hos er. |
|
□ |
Best Practice för läkemedel med toxiska egenskaper (ex cytostatika) är att inte iordningställa på avdelning utan att bereda dem på apotek. |
|
□ |
Best Practice för läkemedel med allergena egenskaper (ex antibiotika) vid iordningställande utan säkerhetsbänk är att använda "tryckkontrollerade slutna system" ensamt eller "ventilerade system" (då fördelaktigt i kombination med dragbänk eller luftutsug). |
|
□ |
Då val av system och utsug skiljer sig mellan dagens sjukhus kan mätningar av spill och läckage göras för att se om lokala insatser ger minskad risk för exponering. Arbetsmiljöverket rekommenderar årliga tester för särskilt farliga läkemedel. Överväg om detta behövs även för allergena läkemedel, speciellt om det finns personal som jobbar större delen av sin arbetsdag i rum där läkemedel iordningställs. |
|
□ |
För både toxiska och allergena produkter använd "Överföringsenhetssystem" (Transfer Devices) som medför läck-fria hopkopplingar vid överföring mellan olika behållare. |
|
□ |
Dessutom rekommenderas dokumentation av att personalen kan hantera valda system eftersom spill vid felaktig hantering av systemen är en risk. Det slutna systemet ska även kompletteras med personliga skyddskläder (se annat avsnitt). |
| | | |
| 1. Arbetsmiljöverket. Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt (AFS 2005:5), föreskrifter. 2005. |
länk |
| 2. Wikipedia. Closed system drug transfer device. |
länk |
| 3. Clark C. Understanding closed system transfer devices 2017 [cited 2017-05-09] |
länk |
| 4. Nygren O., Lindahl R. Undersökning av spill och läckage vid hantering av antibiotika inom sjukvården- en populärvetenskaplig sammanfattning av AFA-projekt 07-0043 Umeå universitet. |
länk |
| 5. ISOPP. 2007. Standards of Practice, Safe Handling of Cytotoxics. Journal of Oncology Pharmacy Practice. 13, 1–81. |
länk |
| 6. Gurusamy KS, Best LM, Tanguay C, Lennan E, Korva M, et al. 2018. Closed-system drug-transfer devices plus safe handling of hazardous drugs versus safe handling alone for reducing exposure to infusional hazardous drugs in healthcare staff. Cochrane Database Syst Rev. 3, CD012860. doi: 10.1002/14651858.CD012860.pub2 |
länk |
| 7. Page PR, Closed-System Transfer Devices: Design Characteristics and Evolving Performance Standards, Pharmacy Times 2016 |
länk |
| 8. NIOSH, Hazardous drug exposure in healthcare |
länk |
| 9. Wilkinson AS, at al., Performance testing protocol for closed-system transfer devices used during pharmacy compounding and administration of hazardous drugs PLoS ONE 13(10): e0205263 |
länk |